Vilket skitväder. Snöblandat regn. Huga. Har varit ute med Schnucka (aka Sivan) och känt på det ordentligt. Brr. Hur länge ska det hålla på såhär egentligen? Jag vill ju börja så mina grönsaker ju! Det kan jag nog i och för sig göra redan nu om jag lägger fiberduk över, men jag vill ju inte stå i regnet och plantera!
Katrin Zytomierska är i TV och pratar om LCHF. Det är ju en ohyggligt effektiv metod uppenbarligen. Flera av mina vänner har tappat 10-tals kilo i rasande fart. Jag är jätteglad för deras skull, men själv är jag lite kluven vad gäller LCHF. Dels tycker jag att det är fantastiskt att det kan finnas ett sätt för människor att kunna äta det de är vana vid och tycker är gott och samtidigt gå ner i vikt och hade jag varit väldigt överviktig hade jag förmodligen hakat på trenden. Men jag tycker inte det är en sund kost att följa resten av livet. Man måste motionera och det är inte bra att överkonsumera fett och kolesterol. Det sägs att det inte har någon sådan påverkan på kroppen som man trott, men jag tror att den påverkan kommer först om 10-20 år eller så, och så länge har inte den här dieten funnits.
Det jag vill komma till är att det har blivit ett sorts "hurrarop" bland (vissa) anhängare och även media att nu slipper man motionera. Nu kan man släppa det helt och hållet. Tidningarna skriver inte om hur man kan peppas till en sund livsstil, de skriver om hur man på bästa sätt kommer undan att anstränga sig och ändå få resultat. Det är inte bra. Man behöver ju röra på sig för att hålla kroppen stark och användbar och för att slippa krämpor lagom till pensionen. Jag känner efter förlossningen vilket katastrofalt dåligt skick min kropp är i och gör jag inget åt det kommer jag få problem längre fram, det är jag helt säker på. Redan nu blir jag trött i ryggen efter minsta lilla ansträngning och min hållning är helt åt skogen (hej kutrygg). Än så länge kör jag bara plankan ett par gånger i veckan hemma och försöker sticka iväg och styrketräna rygg, ben och axlar på gymmet när jag har min lediga dag. Men det känns väldigt nödvändigt.
Lillen somnade i vagnen, så jag fortsätter nu mitt tappra försök att beskriva min blyga karaktär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar