En kväll hemma - själv!?

Sivan skällde precis.

Min omedelbara reaktion var att säga *sssssshhhh* och tänka att hon väcker lillen.

Men lillen är inte här. Så himla märklig känsla. Martin har tagit med honom till Karlskrona där en kompis till honom ska titta på en gitarr han är intresserad av att köpa. Jag har aldrig varit hemma utan Johannes. Jag har bara åkt hemifrån utan honom, aldrig haft hemmet för mig själv såhär. Det känns oerhört lyxigt!

Jag har hällt upp ett glas vin, öppnat dokumentet och ska sätta mig och skriva. Dilemmat just nu är att jag är i början av boken. Det är nu jag ska fånga läsaren. Och jag är så rädd att tråka ut läsaren så här i början att jag hastar igenom moment där jag annars skulle varit mer ingående. Och så blir det platt. Måste försöka tänka bort att jag skriver för någon annan och bara berätta historien som den vill bli berättad, som den finns i mitt huvud.