Är det fler än jag som kan gå omkring och vara rädd för att något hemskt ska inträffa? Jag tror jag tänker katastroftankar varje dag. Som nu precis när Martin ska köra hem från repet i stan. Jag har en sån obehaglig känsla att något kommer hända. Att det är nu jag kommer förlora honom. Det känns väldigt verkligt, men är helt ounderbyggt. Förut att det är mörkt och har regnat och det kan springa upp vilt på vägen eller han kan krocka med en annan bil. Det kan hända. Visst. Men man kan göra sig själv galen genom att tänka såna här tankar.
Varför håller jag på såhär!? Och hur slutar man?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar